Denna uppsats handlar om boendesegregation i europeiska medelstora städer. Den är en komparativ fallstudie mellan två sådana städer. Städerna jag har valt för mitt arbete är Malmö i Sverige och Lübeck i Tyskland. De två städerna uppvisar flera likheter både vad gäller storlek och i viss mån även utveckling. Det finns dock även stora skillnader mellan Malmö och Lübeck vilka jag kommer att beskriva och analysera i mitt arbete.
Jag har valt detta tema på grund av att jag är mycket intresserad av socialgeografin. Att jag valde just Lübeck och Malmö berodde på att jag är uppväxt i närheten av Lübeck och har bra kännedom om staden. Malmö valde jag, eftersom jag tycker det är en utmärkt stad att analysera, när det gäller boendesegregation. Dessutom tror jag att båda städer liknar varandra.
Mitt syfte med uppsatsen är att reda ut om problemet boendesegregation finns i två europeiska medelstora städer och hur dessa fenomen i sådana fall yttrar sig i de två städerna, det vill säga vilken form av boendesegregation det handlar om och i vilka områden dessa problem finns.
Inhaltsverzeichnis
- Inledning
- Syfte och frågeställning
- Avgränsningar
- Metod och material
- Disposition
- Bakgrund
- Lübecks historia och utveckling
- Malmös historia och utveckling
- Begreppet boendesegregation och teoretisk infallsvinkel
- Boendesegregation och situationen i Malmö
- Malmös situation idag – Malmös statistik
- Analys av Malmös statistik
- Analys av Malmös statistik med Anderssons och Molinas modeller
- Analys av Malmös statistik med micro-economic models
- Boendesegregation och situationen i Lübeck
- Lübecks situation idag – Lübecks statistik
- Analys av Lübecks statistik
- Analys av Lübecks statistik med micro-economic models
- Jämförelse mellan Malmö och Lübeck
Zielsetzung und Themenschwerpunkte
Denna uppsats undersöker om boendesegregation existerar i två medelstora europeiska städer – Malmö och Lübeck – och hur detta fenomen yttrar sig i dessa städer. Studien fokuserar på att identifiera vilken form av boendesegregation det handlar om och vilka områden som är mest drabbade. Målet är att öka förståelsen för fenomenet boendesegregation.
- Att undersöka om boendesegregation existerar i Malmö och Lübeck.
- Att analysera formerna av boendesegregation i de två städerna.
- Att identifiera områden i Malmö och Lübeck som uppvisar boendesegregation.
- Att jämföra Malmö och Lübeck när det gäller utveckling och boendesegregation.
- Att erbjuda en djupare förståelse av fenomenet boendesegregation.
Zusammenfassung der Kapitel
- Inledning: Introducerar uppsatsens syfte, frågeställningar, avgränsningar, metod och disposition. Presenterar Malmö och Lübeck som fallstudier och belyser fenomenet boendesegregation.
- Bakgrund: Ger en översikt av Lübecks och Malmös historiska utveckling och beskriver deras ekonomiska och demografiska förskjutningar.
- Begreppet boendesegregation och teoretisk infallsvinkel: Definierar begreppet boendesegregation och presenterar relevanta teorier och modeller, inklusive Anderssons och Molinas racialization model och dynamiska modell samt micro-economic models.
- Boendesegregation och situationen i Malmö: Analyserar Malmös statistik och identifierar Rosengård som ett område med hög andel invandrare, hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Använder Anderssons och Molinas modeller samt micro-economic models för att förklara den etniska och socioekonomiska boendesegregationen i Rosengård.
- Boendesegregation och situationen i Lübeck: Analyserar Lübecks statistik och identifierar Moisling som ett område med hög arbetslöshet och en betydande andel Sozialwohnungen. Analyserar Moisling med hjälp av micro-economic models för att fastställa om det finns en socioekonomisk boendesegregation i området.
- Jämförelse mellan Malmö och Lübeck: Jämför Malmö och Lübeck när det gäller utveckling och boendesegregation. Konstaterar att Malmö uppvisar både etnisk och socioekonomisk boendesegregation medan Lübeck bara uppvisar socioekonomisk boendesegregation.
Schlüsselwörter
Uppsatsen behandlar boendesegregation, etnisk segregation, socioekonomisk segregation, Malmö, Lübeck, Rosengård, Moisling, racialization model, dynamiska modellen, micro-economic models, Sozialwohnungen, invandrare, arbetslöshet, utbildningsnivå, medelinkomst, boendeform, bebyggelse, allmänna intressen, aktörer på bostadsmarknaden.
Preguntas frecuentes
¿Cuál es el objetivo principal de este estudio sobre la segregación residencial?
El objetivo es investigar si existe segregación residencial en las ciudades europeas de Malmö (Suecia) y Lübeck (Alemania) y analizar cómo se manifiesta este fenómeno en cada una.
¿Qué diferencias se encontraron entre Malmö y Lübeck?
El estudio concluye que Malmö presenta tanto segregación étnica como socioeconómica, mientras que en Lübeck se observa principalmente una segregación de tipo socioeconómico.
¿Qué áreas específicas se analizaron en estas ciudades?
Se analizaron barrios específicos como Rosengård en Malmö (conocido por su alta proporción de inmigrantes y desempleo) y Moisling en Lübeck (caracterizado por viviendas sociales y factores socioeconómicos).
¿Qué modelos teóricos se utilizaron para el análisis?
Se emplearon modelos de racialización y modelos dinámicos de Andersson y Molina, así como modelos microeconómicos para explicar la distribución de la población en el mercado de la vivienda.
¿Por qué se eligieron estas dos ciudades para la comparación?
Ambas son ciudades europeas de tamaño medio con desarrollos históricos similares, lo que permite una comparación efectiva de sus estructuras sociales y geográficas actuales.
¿Qué factores influyen en la segregación según el trabajo?
Factores como el nivel educativo, los ingresos medios, el tipo de vivienda, el desempleo y el papel de los actores en el mercado inmobiliario son determinantes clave.
- Quote paper
- BSocSc Till Koglin (Author), 2006, Den delade staden? Boendesegregation i Malmö och Lübeck, Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/74973
