1. Inledning
“Frågan gäller inte hur datorn kommer att se ut i framtiden, utan i stället hur vi kommer att se ut i framtiden. Vilken sorts människor håller vi på att bli?”
(S. Turkle, 1984)
Min observation genomförde jag på en fristående skola i Helsingborg i årskurs 8. Denna skola är en förskola och skola som ligger mitt i hjärtat av Adolfsberg i Helsingborg. Skolan grundades 1993 och har sedan dess arbetat fram en unik pedagogisk modell med individuella handlingsplaner som bygger på Kunskap, Personlig utveckling och Lärande. Deras flexibla arbetssystem och pedagogik ligger i linje med den nutida skolforskning och arbetsmarknadens krav på kompetens i ett framtida samhälle. För att förbättra lärandet gjorde de en digital satsning med modern teknologi. I augusti 2010 fick alla elever från skolår 4 och uppåt varsin egen dator. Klassen som jag valde har 13 elever denna dag, som läser spanska. Alla elever har en mångkulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska och är mellan 14 och 15 år gamla.
1. Inledning
“Frågan gäller inte hur datorn kommer att se ut i framtiden, utan i stället hur vi kommer att se ut i framtiden. Vilken sorts människor håller vi på att bli?”
(S. Turkle, 1984)
Min observation genomförde jag på en fristående skola i Helsingborg i årskurs 8. Denna skola är en förskola och skola som ligger mitt i hjärtat av Adolfsberg i Helsingborg. Skolan grundades 1993 och har sedan dess arbetat fram en unik pedagogisk modell med individuella handlingsplaner som bygger på Kunskap, Personlig utveckling och Lärande. Deras flexibla arbetssystem och pedagogik ligger i linje med den nutida skolforskning och arbetsmarknadens krav på kompetens i ett framtida samhälle. För att förbättra lärandet gjorde de en digital satsning med modern teknologi. I augusti 2010 fick alla elever från skolår 4 och uppåt varsin egen dator. Klassen som jag valde har 13 elever denna dag, som läser spanska. Alla elever har en mångkulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska och är mellan 14 och 15 år gamla.
2. Observationsfasen
Klassrummet
Rummet är ljus och mysig med modern design. Det finns en hörna med soffa och bokhyllor fyllda med skönlitteratur. Dessutom finns åtta bord (varje bord har rum till fyra stolar) i ny design med 32 moderna tillhörande stolar. Borden står enskild, utom två som är sammanställda. Barnen sitter så att de titta på läraren. Det finns en Whiteboard, som är ren bara i vänstra hörnan står ”Ställ upp stolarna efter sista lektion”. Ingenting hänger på de gulmålade väggarna. Eleverna har inga egna bänkar eller lådor i klassrummet utan allt är ute på korridoren. Det finns inget speciellt lärarbord (samma bord och stol som eleverna har). Dörren är alltid låst i klassrummet.
Undervisning
- Lektionen börjar kl. 9 och slutar kl. 10.10
- 13 elever ska vara på lektionen
- fem flickor, åtta pojkar
- 8 elever kommer i tid med materialet
- 3 elever kommer 10 minuter för sent med materialet
- 2 elever kommer utan materialet men i rätt tid
- vid ett bord sitter tre flickor som snackar mycket med varandra trots lärarens uppmaning att sluta snacka
- vid ett bord sitter två flickor som är tysta och följer undervisningen
- vid ett bord sitter fyra pojkar som spelar datorspel
- vid ett bord sitter en pojke och lyssnar på musik
- vid ett bord sitter tre pojkar och lyssnar
- innan lektionen börjar sker uppropet
- läraren fråga efter varje namn och hälsa på på spanska
- eleverna snackar med varandra
- kl. 9.15 börjar eleverna komma igång med lektionen
- kort repetering av hälsningsfraser på spanska
- jämförelse hälsningsfraser spanska med svenska
- läraren vill veta vilka skillnader finns
- ingen svarar
- läraren vill att eleverna ska träna hälsningsfraser med varandra
- eleverna träna hälsningsfraser med varandra
- allt detta tar 20 minuter
- högläsning av en text
- först läser läraren högt
- sen läser varje elev en mening och översätter meningen från spanska till svenska
- därefter skriver läraren glosorna som ska kunnas till nästa vecka på Whiteboard
- högljud i klassen
- tar ytterligare 20 minuter
- läraren vill att eleverna sätta på datorer
- de flesta har redan spelat datorspel och lyssnar inte
- läraren säger att de ska skriva en presentation av sig och lägga den in på SchoolSoft
- 15 minuter tid kvar för att skriva presentationen
- eleverna snacka hela tiden och lyssnar fortfarande inte på läraren
- kl. 10.10 går alla ut ur klassrummet
3. Analys av undervisningen
Som i bokenLiteracy – i familj, förskola och skola(2010) har jag samlat in data genom observationer (s. 15). Jag försökte göra mig så osynlig som möjligt för att eleverna inte skulle bli påverkade i någon riktning av min närvaro. Jag tror liksom Carina Fast (2010:30) att bostadsområdet där barnet bor har en direkt eller indirekt betydelse för barnet med skriftspråket men också för talspråket. Barnens familjeförhållanden är avgörande hur barnen bete sig, tycker jag. Det finns duktiga elever, men jag är övertygad, att de är duktiga på vilken skola som helst. De mindre duktiga elever försöka på denna skola inte förbättra sin situation och skapar en bättre framtid för sig själv, eftersom det inte finns någon som kan visa de hur.
”Slang” används mycket på denna skola, dvs. orden som jag inte känner till. Jag lärde mig svenska på Komvux och universitetet och där finns ingen ”slang” som på den från mig observerade skolan. Om det är bra att barnen har sin egen dator med sig gäller att ifrågasättas. Jag är övertygad att det är beroende av barnen, deras beteende och deras förmåga att ta ansvar för sitt lärande. Datoranvändningen har blivit viktigt för eleverna, innan var mobilen det viktigaste, nu är det datorn. Men som jag har upplevt i den observerade lektionen, fungerar undervisningen inte lika bra som utan dator. Eleverna spelade datorspel hela lektionen eller kommunicerade via sociala nätverk och Skype. Min analys är att läraren inte har någon chans, om det inte finns någon struktur i skolan. Här finns ingen barnkultur som Fast (2010:105) nämna, dvs. kultur som skapas av vuxna för barn utan här finns barns kultur, en kultur som skapas mellan barn och produkter. Det är barnen som bestämmer och i detta fall barn och datorer. Min analys av undervisningen är att det inte verkligen fanns undervisningen. Nästan ingen av eleverna lyssnade vad läraren sade, hela tiden var det högljud i klassrummet och hela tiden hade jag det svårt att koncentrera mig. Ska en skoldag se ut så här? Som Fast (2010:49) skriver i boken ärHabitusen produkt av en människans historia, vilken producerar ndividuella och kollektiva praktiker. Habitus är avgörande hur man klär sig, äter, tillbringar sin fritid osv. Bourdieu hävdar att en persons habitus blir en produkt av föräldrars och tidigare generationers historia, men samtidigt unik. Det blev tydligt på denna skola. Allabarn har ett annat modersmål än svenska och alla barn påverkas av den sociala och kulturella miljön som de växer upp i. Detta stämmer helt överens med vad Fast (2010:85) skrev. Chambers (1993:21) föreslag att löser problem och reda ut svårigheter genom att hitta betydelsefulla samband mellan olika element gick inte att genomföra i denna klass. Här var eleverna inga kritiker (Chambers 1993:34 ff.), det var omöjligt att förmedla kunskap. Läraren gjorde inga kommentarer, som kunde verka avvisande (Chambers 1993:56). Det enda som stämde överens med Chambers bok (1993:79), är att läraren gjorde ett textval utan att tillfråga barnen. Men det verkade vara accepterat, eftersom har tog texten från en textbok i spanska. Idén som finns bakom tanken i boken ”Spökägget” kan användas, men med annat innehåll.
[...]
- Quote paper
- B.A. Tatjana Bansemer (Author), 2010, Eleven, läraren och datorn , Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/164227
